Alan Turing ses som grundaren till det akademiska ämnet datavetenskapen, där man bland annat forskar om artificiell intelligens, AI. Drömmen om att lära en maskin att tänka är gammal, men i dess mer vetenskapliga betydelse härstammar den från Turing. I sin berömda artikel i tidskriften Mind 1950 skrev han: "Vi får hoppas att maskiner en dag kommer att kunna konkurrera med människan på alla intellektuella områden." Det var en lika kontroversiell önskan då som nu. Filmer som Matrix och Terminator uttrycker onekligen ett annat sätt se på saken, och Alan Turing utvecklade aldrig, vad vi vet, sin förhoppning, förutom att han en gång i USA lär ha sagt att han inte var ute efter någon överdrivet kraftfull intelligens; det skulle räcka med en medioker, ungefär som den hos direktören för det amerikanska Telefon- och Telegrafkompaniet. Om han funderade - vilket en som han borde ha gjort - om vad som skulle hända om maskiner inte bara konkurrerar med människan utan också överglänser henne, vet vi inget om det. (För att nu inte tala om den absurda paradoxen: Om vi kan skapa något som är intelligentare än oss själva borde ju vår skapelse kunna göra samma sak och då får vi en explosiv utveckling som leder fram till något helt hisnande, typ gud.) Alan Turing trodde i alla händelser att intelligens kunde uppstå också i det som inte påminner om en stor portion gröt. (Han tyckte den mänskliga hjärnan såg ut så.) Han trodde att hjärnan måste ha någon slags logisk struktur som skulle kunna gå att efterlikna och att vi inom 50 eller 100 år - han gav två olika tidpunkter - borde få fram en maskin som kan tänka i vår bemärkelse. Men att tänka... vad innebär det och vad krävs för att vi ska anse att en maskin tänker? För att svara på den frågan föreställde han sig ett test, det som sedermera har blivit så berömt under namnet Turingtestet. Läs mer om Turingtestet här! En hel rad med goda AI-länkar finner du på www.sais.se